|
Leveransen
Takstolar levereras ofta med fordonskombinationen bil och släp, ibland med trailer. Tillse att arbetsplatsen är leveransförberedd. Framkomlig väg, lagringsplats och lossningsmöjligheter måste finnas klara, för att inte väntetider och därmed extrakostnader skall uppkomma.
Fraktkostnaden för takstolar är en relativt betungande post. Av utrymmesskäl monteras därför inte laskar och dyligt, då dessa ökar takstolens tjocklek. Förstärkningslaskar och montageskarvar levereras vanligtvis i lösvirke för arbetsplatsmontage. Föreskrifter om utförande finns på takstolsritningen. Då kombiplåtar användes i t ex montageskarv är det viktigt att rätt spiksort användes. Ingår denna inte i leveransen, fråga spiktillverkaren eller en välsorterad byggmaterialhandel.
I Sverige råder för närvarande följande totala måttgränser för transporter på väg: höjd 4,5 meter - bredd 2, 6 meter - längd 24 meter. Dispenser kan erhållas, men är ofta förenade med extrakostnader för följebil m m. för utrikes leveranser gäller andra regler.
Tilläggsleveranser
Vid takstolsleveranser utnyttjas sällan maximal fraktkapacitet. Samlastningar mellan olika objekt och leveransmottagare är genom tidsaspekten svåra att utföra. För att reducera kapacitetsöverskottet utnyttjas ofta tilläggsleveranser. Övrigt taktäckningsmaterial, reglar, bjälklag och gavelspetsar är exempel på tilläggsleveranser. När kapacitetsöverskottet utnyttjas blir i princip tilläggsmaterialet fraktfritt.
Typgodkända dataprogram
I samarbete mellan Bjerking Ingenjörsbyrå AB och Nordisk Kartro AB har dimensioneringssystem utvecklats för alla typer av takstolar. Beräkningsmodeller och dimensioneringsvillkor är i flera fall baserade på erfarenheter från fullskaleprov och ger med Planverkets medgivande bättre virkesdimensionen än traditionella modeller.
Samtliga datadimensioneringssystem från Bjerkings är dessutom typgodkända av Statens planverk, vilket innebär att deras innehåll är granskat och att den slutliga produkten blir en typgodkänd handling, som ej kräver ytterligare särskild granskning från Byggnämndens sida.
Även produktionsutrustningarna för takstolar har utvecklats kraftigt under senare år. Idag finns exakta och snabbt inställbara virkeskapar liksom pressutrustning, som via magnetlåsning snabbt ställs in för nya takstolsgeometrier. Datorn ritar normalt även upp kaplistor för virket och flera tillverkare har egna dataterminaler för snabb beräkningsservice. Oavsett system är det dock viktigt för en snabb och korrekt handläggning, att alla för dimensionering, tillverkning och leverans viktiga uppgifter kommer med redan i första förfrågan och detta beskrivs i följande.
Vilka uppgifter behöver tillverkaren?
För snabb och riktig offertgivning krävs exakta uppgifter om takstolarna. I princip samma uppgifter som behövs för dimensionering och tillverkning. Vi redovisar här de viktigaste punkterna:
º Geometrisk utformning. Entydig och fullständig måttsättning.
º Upplagslägen och bredder. Exakta lägen på alla stöd och deras bredd.
º Centrumavstånd.
º Låsning av virkesdimensioner skall om möjligt undvikas då detta så gott som alltid fördyrar takstolen.
º Extralaster, t ex snöfickor, punktlaster av fläktar osv.
º Krav på fria ytor inom takstolens ytterkontur för exempelvis trummor och fläktar.
º Antal takstolar.
º Byggnadsort.
º Objektsnamn.
º Särskilda önskemål.
Observera att förändring av någon av dessa uppgifter oftast medför en omdimensionering och en ny offert, med extra kostnader som följd. Vid komplicerade takkonstruktioner krävs ofta redovisning av takplan. Kontakta därför tillverkaren eller takstolskonstruktören i ett tidigt stadium.
Modeller och möjligheter
Fackverk
Fackverk är den vanligaste typen av takstol. Ett fackverk består av ramstänger sammanbundna med diagonaler vilka måste bilda slutna triangelmönster. Lasterna överföres i huvudsak som normalkrafter. Taklutning är normalt mellan 14 - 30 grader. Vi har här skissat både några vanliga och några speciella typer. Nedan redovisas en del av deras särdrag.
Fackverk tål förhållandevis stora laster och är enkla att dimensionera.
Takfoten är för det mesta den del av takstolen som har lägst konstruktionshöjd och ställer därför till med största problemen. Excentricitetsmomenten kan bli mycket stora vid indragna upplag. Den typgodkända killösningen är i de flesta fall den mest ekonomiska lösningen.
Upplagsreaktioner för flerstödsfackverk kan variera avsevärt inbördes. Ett upplag placerat nära takstolens nock kan få 50 - 70 % av totala lasten.
Ett mellanstöd ger ofta mindre dimensioner på virket.
Diagonalernas placering kan göra det svårt att få plats med vissa installationer. Flytta dock aldrig en diagonal utan konstruktörens godkännande.
Ramverk
Ramverk består av ramstänger och diagonaler som ej bildar slutna trianglar genomgående. Knutlasterna kan därför inte överföras som enbart normalkrafter, utan överföres till största delen som moment. Detta ger konstruktionen en större slankhet och för att deformationerna ej skall bli för stora fordas ofta mellanstöd. Ramverk används normalt till 1 1/2 - planshus och i övrigt där större fria utrymmen i takstolen erfordras. Taklutningarna bör vara mellan 27 - 50 grader. Nedan redovisas några särdrag.
De inbördes styvheterna mellan takstolens segment är avgörande för kraftfördelningen. Stödens placering liksom utformning av vinds- och kryputrymmen är viktiga för takstolens ekonomi.
Minst tre stöd är att föredra på ett ramverk. Vid stora spännvidder och / eller avsaknad av mellanstöd kan material typ Kertobalk användas.
En infälld avväxlingsbalk i takstolens underram leder normalt till dimensionssökning.
Vid avkapning av underarm för exempelvis trappa måste uppträdande horisontalkrafter tagas om hand. Kuptakstolar med kapad överram ger mycket vek konstruktion. Dubbla tvärbalkar ovan hanbjälken kan bära upp kuptakstolen. Alternativt kan takstolen göras fribärande med exempelvis mycket styv hanbjälke av Kertobalk.
Nedböjningen kan vara dimensionerande.
Uppstolpade takstolar
Detta är en typ av takstol som traditionellt brukar spikas ihop på plats, men som nu mer och mer tilloverkas på fabrik. Uppstolpade takstolar används företrädesvis på bjälklag av betong eller lättbetong, men det går även utmärkt att placera dem på kassettbjälklag av trä. En klen underarm påsatt på fabrik underlättar både hantering och montage av takstolen då speciella syllar ej behöver läggas ut på bjälklaget. Denna typ av takstol ger ofta små virkesdimensioner. Det är dock viktigt att inte glömma bort vindstabiliseringen och förankring vid vindsug.
Fackverksbalk
Dessa typer av takstolar kallas så p g a sin låga höjd och låga taklutning, under 14 grader, som gör att ett traditionellt fackverk ej kan ut bildas i den låga delen. Ramstängerna är därför ofta förbundna med kilar.
Takstolstypen lämpar sig för lätta tak och måttliga spännvidder. Några av särdragen är:
På grund av den låga konstruktionshöjden blir ofta nedböjningen dimensionerande.
Lägre höjd än 200 mm över upplaget är svårt att klara. Ofta krävs 250 - 300 mm eller högre allt beroende på spännvidden.
Krävs utrymme för kanaler i takstolen ger denna typ begränsad placering.
Mellanstöd verkar mycket gynnsamt på virkesdimensionerna.
Upphöjd takstol
Vissa takkonstruktioner kräver speciallösningar.
Då vanligt massivt virke inte räcker till kan en sammansatt balk typ fackverksbalk användas. Ett annat alternativ är att använda material typ Kerto-balken. En mycket speciell typ av takstol är sadeltaket med uppflyttad underram. På detta sätt kommer upplagen att hamna på överarmarna med mycket stora påkänningar som följd. Takstolen går att klara med sammansatt balk eller Kerto-balk som överram. Ett mycket mer ekonomiskt alternativ får genom placering av mellanstöd i nock eller på den upphöjda underarmen. Det måste också betonas att deformationerna kan bli stora.
Svensk takstol
Svensk takstol är en variant på ramverk där underramen ersatts med ett bjälklag av betong eller lättbetong med liten deformation. Infästningen till bjälklaget måste granskas noga då horisontalkrafterna kan bli överraskande stora vid låga taklutningar.
Saxstol
Saxstol är en variant av takstol då lutande innertak önskas. Den inre lutningen är ca 10 grader flackare än den utvändiga lutningenså att ett bärande fackverk får utrymme mellan över och underram.
|
|
