Financial Services Är du en riskis?

			HOME 	
			ARTICLES 				
			LIST NOW FOR FREE! 
			ABOUT US 
			CONTACT US 
			LOG IN			
		

Är du en riskis?
Riskisarna lever ett rikt men riskfyllt liv. Men vad är en riskis? Läs artikeln om riskisar, vilka de är och var de bor.

Go to Web Site

Livsstilen betyder allt när en köpstark grupp gör entré. Det handlar om 15.000 svenska familjer - riskisarna. En riskisfamiljs sammanlagda månadslön ligger mellan 80.000 och 100.000 kronor. Riskisarna bor i statusladdade villaförorter och storstädernas innerområden. Brommaområdet Södra Ängby är statistiskt sett Sveriges riskiscentrum. Den här samhällsgruppen bygger och odlar höga ideal, den gillar design och lite exklusivare resmål. Men den lever farligt. Riskisarna är hårt skuldsatta. Faller villapriserna och viker arbetsmarknaden, försvinner tryggheten. En skilsmässa blir en katastrof för livsstilen. Det är några år sedan som "dinks" blev ett begrepp i USA och Europa. I boken The death of the west beskrev författaren Pat Buchanan, omtalad konservativ debattör, en närmast döende civilisation - USA:s och Englands samt i förlängningen vår egen svenska. Felet låg hos en ny, tongivande grupp människor, dinks.Det stod för "dobule income, no kids", de lyckliga par som bodde i storstäder, tjänade bra och struntade i att skaffa barn. Pat Buchanan såg de barnlösa paren med lyxig livsstil närmast som parasiter. De fanns i Sverige också.The death of the west blev en bästsäljare och dinks ett begrepp, om än omodernt i dag. Kanske har tiden sprungit förbi dem, för åtminstone Sveriges dinks har skaffat barn. Det är dags för ett nytt begrepp: riskisar - rika men skuldsatta konsumenter i smöret.
De befolkar villaförorter och förstäder som Bromma och delar av Lidingö i Stockholm samt Hovås och Örgryte i Göteborg. Det finns liknande kluster i städer som Malmö, Uppsala, Norrköping och Karlstad - stadsdelar där familjer med goda inkomster bor. Riskisar är barnfamiljer med en sammanräknad förvärvsinkomst på 960.000-1,2 miljoner kronor per år. De vuxna är i 35-40-årsåldern och barnen är två till antalet. De äger ett hus, med ett taxeringsvärde på 1-5 Mkr, beroende på var det ligger. Villan är riskisfamiljens förstaval när det gäller bostadsform. Några väljer dock att stanna i innerstan, ofta i bostadsrätter. Ju senare i livet en riskisfamilj etablerar sin livsstil, desto dyrare boende söker de sig till. Det genomsnittliga priset på en villa i Bromma steg från 1,9 Mkr 1999 till drygt 3 Mkr 2004, enligt Mäklarsamfundet. "Innestadsdelen" Södermalm i Stockholm har haft en liknande utveckling: Snittpriset på bostadsrätter steg från 21.346 kronor till 30.406 kronor per kvadratmeter under samma period. Riskisarna tillhör inte Sveriges finansiella överklass, den som genom arv, bonusprogram, aktievinster och företagsförsäljningar har kapitalinkomster. Riskisarna är en del av medelklassen, om än i det övre skiktet. De bor och lever bra, men marginalerna är små. Hushållen har visserligen goda inkomster men de saknar förmögenhet och dras med höga räntekostnader för bostaden. En typisk riskisfamilj har förhållandevis stora skulder. I Södra Ängby, en del av Bromma utanför Stockholm, är medianvärdet knappt 1,7 Mkr i skulder. Södra Ängby - ett område med funkisvillor vid tunnelbanelinjen mot Hässelby - är Sveriges kanske mest typiska riskisområde. Här tillhör hälften av hushållen gruppen. 304 av 578 familjer består av gifta eller sammanboende som har barn hemma och närmare miljonen i inkomst. Södra Ängby brukar kallas "Den vita staden", rappade ljusa villor som byggdes på 1930-talet. De flesta har prägel av medelklass, några få med vy över Mälaren är stora och exklusiva med prislägen på 6-10 Mkr. Södra Ängby kommer nära idealet för en förortsidyll. Här finns en stor badstrand och tennisklubbens banor ligger på rad. På gatan framför några villor, men långt ifrån alla, står Volvo XC 90-bilar och andra stadsjeepar. Som konsumenter med bra resurser uppträder Södra Ängbys och alla andra riskisar rätt lika. Förr definierade vi oss själva utifrån varifrån vi kom, från ställen som bruksmiljö och småstad. I dag skapar vi mycket mer vår identitet genom konsumtion. Det tar en stor del av vår tid och budget. Det säger mycket om vilka vi är, precis som var vi bor.